En kort beskrivning av shibans karaktär

av Helene Nordwall

Värdighet och stolthet, snabbhet och intelligens – är begrepp som kort beskriver en shibas mentalitet. I Japan beskrivs shiban mentalitet med tre ord: Kan-I, Ryosei och Sobuku.

Kan-I – som är den viktigaste och kan beskrivas med ”kihaku” (stark själ). Kihaku syns hos hunden som en kombination av djärvhet, lugn, och i attityden av att aldrig vilja ge upp. En hund med ”kihaku” är modig, orädd, stark, majestätisk. Hunden ska uttrycka shibans helt egna definition på värdighet.

Det andra är Ryosei – varmed menas lojal, lydig, med tillit, anknytning och partnerskap till sin ägare samt med en kapacitet att agera snabbt på sin förares kommando. Hunden ska ge ett intryck av att vara enkel i sin framtoning, men också av att vara intelligent och alert.

Det tredje är Soboku – varmed menas naturlig skönhet. Shiban ska spegla raffinerad enkelhet och sober elegans. Detta ska inte förväxlas med ”söt”. Korrekt färg och god urajiro betyder oerhört mycket för att ge rätt ”soboku”. Med urajiro menas att delar av ansiktet ska ha ljusare/vita tecken, d v s på hakan, nospartiets sidor, kinder samt på halsen. Vit/ljus färgteckning ska även finnas på de delar av hunden ”där solen inte kommer åt att skina”, d v s magen, baksidan på svans, lår och framben.

För att ge en korrekt shiba, måste alla dessa tre delar finnas med. En modig, majestätisk hund, med stor inre styrka, kombinerad med en obrottslig lojalitet och tillit till sin ägare. Till utseendet ska den ha en enkel, ren elegans. Viktigt är att shiban uttrycker inre kvaliteter som koncentration, intelligens och absolut närvaro. Detta ska speglas i shibans uppträdande och hållning, men framför allt i dess blick. Ögonens uttryck anses därför som det allra viktigaste på en shiba.

Japanerna via Nippo-organisationen värdesätter en shibas rätta mentalitet så högt, att man tveklöst sätter en exteriört något sämre hund före en hund med bättre exteriör, om man uppfattar att den har den för rasen rätta mentaliteten. (källa: Ras för shiba, Helene Nordwall/Lena Sonefors)

Att beskriva shibans mentalitet i våra västerländska termer är inte alltid så lätt då japanerna själva använder mer målande uttryck för att beskriva själ och inre kvaliteter.

I shibans tidiga svenska historia beskrevs shiban ofta som reserverad. Dagens shiba är en mer öppen och socialt tillgänglig hund än vad den var för 20-30 år sedan. Det är mer riktigt att använda sig av uttrycket integritet för att beskriva en vuxen shibas mentalitet. Med integritet menas, att hunden har en kroppszon inom vilken den inte släpper vem som helst och hur som helst. Den vill t ex helst ta första kontakten själv inför en hälsningssituation innan den godtar att främmande människor ska hantera den. En shiba ska ha en hög grad av stolthet, jämför det japanska uttrycket ”kihaku – stark själ”. En vuxen shiba skall uppträda med värdighet.

Valpen och den unga shiban har en mer öppen syn på främmande människor. Det är av stor vikt att den lilla shibavalpen växer upp med närhet till människan så att dess sociala färdigheter grundas. Denna utveckling påbörjas redan hos uppfödaren och fortsätter i valpens nya hem. Positiva erfarenheter bygger grunden för valpens utveckling och kontakt med såväl människor som andra hundar ska tränas och uppmuntras.

Den vuxna shiban vet sitt värde och vill gärna ha ut något positivt av situationen om den ska umgås med främmande människor. Många shibor är helt ointresserade av nya kontakter; medan somliga hälsar för att känna av om de har vidare utbyte av den nya människan. Om så inte anses vara fallet är det vanligt att den inte tar någon vidare notis. Ofta är det bästa sättet att locka en ointresserad shiba till sig att nonchalera den… det blir en liten törn åt en shibas ego som gärna vill vara medelpunkten – på sina egna villkor. Just denna inställning till människor gör shiban lätt att ha med sig då den sällan beter sig störande med att t ex klänga, hoppa och skälla. En shiba älskar att vara delaktig i allt som familjen gör men vill bli respekterad för vad den är och för vad den vill.

En fråga som ställs ibland är om shiban är barnsäker. Det är ett vuxenansvar att se till att barn/hund-relationen fungerar och är anpassad till både barnets och hundens ålder. Barnen måste lära sig respektera att hunden är en familjemedlem med rätt till egna åsikter och integritet. När denna förståelse finns kan de ha stor glädje av varandra.

Alla hundar har arv från dess vilda stamfader vargen. Shiban är den hundras som genmässigt sett, näst shar-pei, ligger närmast vargen. Shibans språk är detsamma som vargens, men som alla hundar den har en kapacitet att lära sig vårt mänskliga språk. En shiba är tydlig med sitt språk och således även känslig för vad vi förmedlar genom bl a kroppsspråk och röstläge. Detta är viktigt att tänka på när vi umgås med våra shibor. Att t ex stirra den i ögonen eller ta tag i nackskinnet alternativt runt nosen på hunden är ganska onödigt och kan lätt misstolkas. Människan uppfattar dessa grepp som vänliga och lekfulla, men ur hundens perspektiv kan de uppfattas som en hotfull bestraffning.

Shiban vill leva med en tydlig och rättvis flockledare. Kan hundägaren inte leva upp till detta så försöker shiban ofta ta sitt ansvar för flocken genom att träda in på den positionen. Att vara en bra flockledare är inte detsamma som att vara den som är argsint och tvingar flockmedlemmarna till saker den inte vill – en bra flockledare är lugn, trygg och med tydliga åsikter. En bra flockledare respekterar sina flockmedlemmar men har samtidigt saker att lära ut. En bra flockledare kan övertala och få andra med sig med små medel.

Shiban kan skälla men är ingen skällig ras trots att den hör till spets- och urhundarna. Den nöjer sig oftast med ett varningskall för att få sin ägare uppmärksam när den anser att detta behövs.

En shiba är intelligent. Den har snabb uppfattningsförmåga och kan fatta egna beslut samt dra egna konsekvenser av det som sker. Med shibans bakgrund som jakthund är detta ett naturligt och funktionellt sätt att agera. Dock ställer det krav på oss som ägare att tillföra aktiviteter som ersätter dessa behov. En understimulerad shiba kan annars hitta på egna sätt att aktivera sig. Man ska alltid beakta individens personlighet som även bland shibor varierar inom ett stort spann. Detta gäller även jaktlusten.

Med sin snabba uppfattningsförmåga är shiban en oerhört lättlärd ras – men bara när den själv vill ska tilläggas! Rätt motivation för en personlig vinst ur shibans perspektiv är viktigt. Med detta menas inte bara köttbullar som förstärkning av inlärning, utan det måste även finnas ett väl grundlagt förtroende mellan shiba och ägare att bygga inlärningen på. Då detta förtroende byggts upp och man har funnit den rätta motivationen, finns all möjlighet att få en läraktig och träningssugen shiba.

Det är en fördel om man som shibaägare har humor när man ska fostra/träna sin shiba med omväxlande förståelse och fasthet. Shiban hittar snabbt sin ägares svaga punkter och utnyttjar gärna dessa för att få fördelar.

Idag ses shiban mest som en aktiv sällskapshund. Dock ses en viss ökning av intresse för rasens ursprung som jakthund. Aktiviteter inom dessa områden är givetvis uppskattade men spårträning, agility och andra fysiska och mentala aktiviteter ger en god ersättning för att få en shiba att må bra.


Leave a Reply

will not be published